Inom metallindustrin används metallbearbetningsvätskor (MWF) till att kyla och smörja bearbetningsprocessen. Metallbearbetningsvätskor ger reducerad friktion mellan verktyget och arbetsstycket. Dessutom gör de att verktyget håller längre, de för undan spån och skyddar arbetsstyckenas ytskikt.
Metallbearbetningsvätskor har en komplex sammansättning. De kan innehålla mineraloljor och/eller syntetiska oljor, tillsatser såsom biocider och korrosionsinhibitorer etc. samt föroreningar som små metallpartiklar, kolväteföroreningar och bakterier. Om små droppar av metallbearbetningsvätskan blir luftburna kallas det oljedimma.
Oljedimma orsakas av att metallbearbetningsvätska kommer i kontakt med snabbt roterande verktyg (t.ex. vid fräsning eller borrning). Oljedimman sprids sedan i luften.
Förutom oljedimma, kan det bildas oljerök. Den består av ännu mindre droppar än oljedimma. Eftersom metalldelarnas temperatur ökar kraftigt vid bearbetningen (t.ex. slipning) blir metallbearbetningsvätskan mycket varm och börjar ”brännas” och brytas ner.
De små dropparna i luften med en diameter på ungefär 1 μ brukar kallas för oljedimma. Om de har en ännu mindre diameter betraktas det som oljerök.
Vid bearbetning bildas oljedimma i kontaktytan mellan vätskan och de rörliga delarna. När vätska träffas av snabbt roterande delar kastas den undan och sprids som små droppar. Gastillståndet hos alla vätskor uppstår när molekyler lämnar (avdunstar från) vätskans yta. Avdunstningen tilltar om vätskan har en lägre kokpunkt och en högre temperatur. Vid en vattenbaserad emulsion orsakar avdunstningen en högre luftfuktighet i verkstaden. Att det bildas dimma beror främst på:
Eftersom det finns olika typer av MWF kommer dimmans sammansättning aldrig att vara exakt densamma. Det betyder alltså att det är svårt att rekommendera en allmän exponeringsgräns. I de flesta länder gör man skillnad mellan oljedimma från mineraloljebaserade metallbearbetningsvätskor och sådana som är blandbara med vatten.
Gränsvärden för luftkvaliteten i verkstäder skiljer sig från land till land. Gränsvärdena för kylvätskedimma/rök anges i mg/m3. Mätningen utförs alltid i eller nära operatörens andningszon. Detta innebär att gränsvärdet kommer att ge information om hur mycket kylvätskedimma/rök som är acceptabelt för operatören att andas in.
I USA har OSHA fastställt den tillåtna exponeringsgränsen (Permissible Exposure Limit, PEL) för mineralolja till 5,0 mg/m3 (10 h TWA). Och NIOSH har en rekommenderad exponeringsgräns (Recommended Exposure Limit, REL) för alla typer av MWF:er på 0,5 mg/m3 (10 h TWA). I Europa har IFA (tidigare BGIA) fastställt gränsen i Tyskland till 10 mg/m3 för metallbearbetningsvätskor som är blandbara med vatten och icke blandbara med vatten med en flampunkt som är högre än 100°C . Institut National de Recherche et de Sécurité (INRS) i Frankrike har en av de lägsta rekommenderade exponeringsgränserna, med 1 mg/m3 av aerosol. Schweiz har en tillåten exponeringsgräns för tunga mineraloljor med en kokpunkt högre än 350°C på endast 0,2 mg/m3. *
I många länder motsvarar lagstiftningen inte industristandarden eller är den endast rekommendationer. Därför är det många multinationella företag som bestämmer egna hygiengränsvärden i sina globala produktionsstandarder. Anledningen är att säkra en så god luftkvalitet som möjligt och att se till att produktionen följer samma kvalitetsstandarder i alla länder där företaget bedriver verksamhet.
STV är en acceptabel kortvarig exponering för föroreningen. Detta handlar i regel om exponering som inte överstiger 15 minuter och som upprepas högst 4 gånger om dagen med minst 60 minuter mellan varje exponeringstillfälle. De flesta länder har också bestämmelser om STV men de är inte lika välkända som TLV-värdena.
Många metallbearbetningsprocesser avger oljedimma, t.ex. fräsning, svarvning, slipning och borrning. Metallbearbetningsvätskorna bildar en dimma vid dessa processer och de större dropparna kan tränga in i näsa och luftrör, men även sväljas. De mindre dropparna kan samlas i lungorna och även orsaka avsevärd irritation av ögon, näsa och svalg. Oljedimma och rök kan dessutom innehålla metallpartiklar med cancerframkallande beståndsdelar. Om dimman lägger sig på fabriksgolvet ökar risken för halkolyckor.
Det har inte bara en negativ påverkan på människor, det har också en negativ effekt på maskinerna. Om dimman avsätter sig på maskinerna kan det leda till korrosionsskador. Dessutom kan maskinens känsliga elektronik påverkas av dimman. Det kan leda till höga underhållskostnader.
Om maskinerna och omgivningen inte sköts om på rätt sätt kan oljedimman som avsätter sig på utrustningen leda till en förhöjd brandrisk, men även tillväxt av bakterier och mögel som orsakar hälso- och hygienproblem. Det är därför detektering, filtrering och eliminering av oljedimma är så viktigt!
*) Källa: https://www.hse.gov.uk/research/rrpdf/rr1044.pdf (Kapitel 1.2)
En uppsamlare för oljedimma är en anordning som används för att fånga upp och filtrera oljedimma som genereras vid olika industriprocesser. Detta för att förhindra att den förorenar luften och orsakar hälso- och säkerhetsrisker. Den består i regel av ett filterelement, en fläkt och en uppsamlingsbehållare. Oljedimman sugs in i uppsamlaren där den avskiljs och fångas upp av filtret, och den rena luften släpps sedan ut i miljön igen.
Plymovent säljer system för avskiljning och filtrering som effektivt samlar upp oljedimman från metallbearbetningsvätskor.
Modulära filtersystem ger flera fördelar tillsammans med CNC-maskiner:
Allt sammantaget kan användningen av modulära filtersystem i CNC-maskiner förbättra luftkvaliteten, öka arbetarnas säkerhet, förlänga maskinernas livslängd och minska driftkostnaderna.
Vill du veta mer om system för avskiljning av oljedimma? Då kan du kontakta oss!
Ring +31 (0)72 7504 600 eller fyll i kontaktformuläret så kontaktar vi dig snarast möjligt.
Plymovent offentliggör att företaget ingått ett exklusivt distributionsavtal med Fantech Pty. Ltd. för Australien och Nya Zeeland.
Vi hjälper gärna till!