USA:s miljöskyddsmyndighet Environmental Protection Agency (US EPA eller i regel EPA) är en oberoende myndighet i USA med ansvar för hälso- och miljöskydd. Och det omfattar naturligtvis många olika aspekter. Myndigheten arbetar med så vitt skilda frågor som luft, vatten och mark, kemikalier och gifter, avfall och miljösanering.
Även om EPA är en nationell myndighet är det många andra länder som följer organisationens rekommendationer, det gäller bland annat Norge, Argentina, Australien och Grönland. De nationella utsläppsstandarderna i en rad länder bygger på EPA-lagstiftning.
Före år 2015 var EPA en ganska okänd organisation för gemene man utanför USA. Men detta förändrades i ett slag av utsläppsskandalen inom Volkswagen. Tack vare EPA:s noggranna undersökningar och målmedvetenhet erkände den stora biltillverkaren efter lång tid av dementier att de hade installerat mjukvara i mer än 11 miljon fordon i syfte att manipulera utsläppsvärdena.
EPA-föreskrifter
EPA:s arbete börjar med att samla information. De får sina data i huvudsak från andra myndighetsorganisationer. Korrekta vetenskapliga data är avgörande för att förstå hälso- och miljöfrågor och för att kunna föreslå lösningar. EPA har en omfattande kunskapsbank, men de arbetar också med informations- och kunskapsförmedling. Organisationens primära uppgift är att förmedla information till statliga, stam-, och lokala myndigheter, men de sprider också information till personer, företag, forskare och juridiska organ i hela världen.
EPA samlar in data, sammanställer, och förklarar de tekniska, operationella, och juridiska detaljer som krävs för att utforma regelverk och lagstiftning. EPA:s makt som tillsynsmyndighet är begränsad. De kan bara agera inom ramen för den amerikanska kongressens förordningar. Men trots detta har de makt att genomföra tvingande åtgärder, inklusive vite och sanktioner.
Milstolpar
Sedan EPA grundades år 1970 har myndigheten nått flera imponerande milstolpar inom hälsa- och miljöfrågor:
- Federal Water Pollution Control Act stiftad 1972, mest känd som Clean Water Act (lag om vattenskydd)
- Federal Insecticide, Fungicide, and Rodenticide Act från 1972, som skyddar användare av pesticider, konsumenter, och miljön
- Resource Conservation and Recovery Act från 1976, som reglerar fast avfall och kassering av miljöfarligt avfall
- Emergency Planning and Community Right-to-Know Act från 1986, en konstruktiv reaktion på kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
- En av de viktigaste miljölagarna i modern tid är Clean Air Act om begränsande av luftföroreningar. Den ursprungliga lagen godkändes av senaten och representanthuset redan 1963, men EPA har författat 5 större tillägg och det senaste av dessa antogs 1990.
EPA:s ansträngningar för bättre luftkvalitet
Högst upp på EPA:s prioriteringslista står åtgärder för skydd av ozonlagret, minskande av surt regn och giftiga miljöföroreningar, samt att förbättra luftkvaliteten och begränsa smog. Testkit enligt EPA:s standarder har utvecklats för att fastställa koncentrationer av föroreningar både i bostads- och arbetsmiljö. Dessa billiga enheter mäter exempelvis nivåer av PM2,5, VOC, temperatur och fuktighet.
Det är inte alltid man kan se eller känna på lukten att något inte stämmer. Ett EPA-test kan avslöja om luftkvaliteten i en viss miljö ligger inom specifika standarder.
Kortfattade EPA-rekommendationer om luftkvalitet
Det finns flera indikatorer du kan kontrollera för att säkerställa att den luft du lever och arbetar i är som den ska.
- Luftburna partiklar (PM): Den luft vi andas innehåller damm, smuts, sot, rök och andra fasta eller flytande ämnen. De flesta av dessa partiklar har en storlek på 10 till 2,5 mikrometer (eller mikron). Av dessa utgör PM2,5 en allvarlig hälsorisk.
- Marknära ozon (fotokemisk luftförorening): är framför allt en hälsorisk för personer som lider av lungsjukdom.
- Kväveoxider (NOx): Detta är en grupp med kraftigt reaktiva gaser, som i huvudsak bildas vid förbränning av bränsle. De största utsläppskällorna är bilar, lastbilar och bussar, kraftstationer och terrängutrustning.
- Benso(a)pyren: Ett cancerframkallande ämne som bildas vid ofullständig förbränning vid höga temperaturer av ämnen som exempelvis tjära, tobaksrök och grillat kött.
- Flyktiga organiska föreningar (VOC): dessa ämnen är faktiskt välgörande när de produceras av växter, djur och mikroorganismer. De viktigaste källorna till farligt VOC är färger, ytbehandlingar, klorerade kolväten, fossila bränslen, bensen, etc. Även om koncentrationerna är låga kan man inte avfärda riskerna eftersom farorna ligger i ämnenas långsiktiga hälsopåverkan.
- Långlivade organiska föroreningar (POP:s): organiska ämnen som har stor motståndskraft mot nedbrytning. De mest kända ämnena är pesticider, lösningsmedel och läkemedel.
- Giftiga tungmetaller: kadmium, kvicksilver, bly, arsenik, mangan, krom, kobolt, nickel, koppar, zink, selen, silver, antimon och tallium.
Rätten till ren luft på arbetsplatsen
Rätten till ren luft på arbetsplatsen är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling 1948.
Plymovents lösningar uppfyller regelverken
EPA skrivit underlag till 3 olika lagtexter för ett bättre skydd för arbetare. Plymovent erbjuder lämpliga lösningar som uppfyller riktlinjerna i dessa lagtexter.
Vad gäller lagstiftningen om skydd mot exponering för svetsrökgaser erbjuder Plymovent flera lösningar:
I linje med lagstiftningen om utsugning av avgaser har Plymovent tre helautomatiska system som renar luften från kolmonoxid, kväveoxider, bensen, formaldehyd och andra hälsofarliga element:
